Rasstandard

FCI-nummer 367
FCI-standard på engelska publicerad 2019-12-13
FCI-standard, interimistiskt fastställd av FCI General Committee 2019-09-04
Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2020-07-23


Ursprungsland/hemland
USA/Ungern

Bakgrund/ändamål
Miniature american shepherd utvecklades i Kalifornien under sent 1960-tal genom avel med småvuxna australian shepherd. Målet med aveln var att befästa den lilla storleken, den aktiva läggningen och intelligensen. Rasen registreraddes från 1980 av National Stock Dog Registry och kallades ursprungligen Miniature Australian Shepherd. Vid 1990-talets början hade hundarna nått sådan popularitet att de ställdes ut på allehanda utställningar för ovanliga raser. Den första rasklubben MASCUSA bildades 1990 och blev officiell 1993. Rasen infördes i AKCs Foundation Stock Service som Miniature American Shepherd i maj 2011.

Helhetsintryck
Miniature american shepherd skall vara något längre än den är hög och ha medelkraftig benstomme i proportion till kroppsstorlek och höjd, utan överdrifter. Rörelserna skall vara mjuka, fria och balanserade. Miniature american shepherd skall ha exceptionell vighet kombinerad med styrka och uthållighet anpassad för arbete i olika slags terräng. Den dubbla pälsen av medellängd och medelgrovlek kan vara enfärgad eller merle, med eller utan vita tecken och tantecken. Traditionellt har svansen kuperats eller så föds rasen med naturlig stubbsvans.

Viktiga måttförhållanden
Mätt från skulderleden till sittbensknölen och från mankens högsta punkt till marken – skall kroppen vara något längre än den är hög. Rasen skall uppvisa substans och solid byggnad med måttlig benstomme i proportion till kropp, höjd och storlek. Hanhundar skall visa maskulinitet utan att vara grova och tikar skall vara feminina utan att fördenskull ha tunn benstomme. Strukturen i den samlade helheten skall ge intryck djup och styrka utan att vara tung.

Uppförande/karaktär
Rasen är intelligent och främst en arbetshund med stark vall- och vaktinstinkt. Den här synnerligen mångsidiga, atletiska och energiska rasen visar stor vilja att lyda sin förare. Den är både ett lojalt sällskap liksom ett lydigt arbetsredskap, vilket syns tydligt i hundens uppmärksamma uttryck. Den utför sitt arbete outtröttligt och med stor anpassningsförmåga, stil och entusiasm. Även om rasen är något reserverad mot främlingar skall den inte visa skygghet. Rasen är en uthållig och ihärdig arbetshund som anpassar sitt uppförande och sin intensitet på lämpligt sätt till arbetsuppgiften. Den är en trogen, beskyddande och vänlig familjehund.

HuvudSkallparti
Skalle
Skallen skall vara flat eller svagt rundad och ha en något markeras nackknöl. Skallenslängd skall vara densamma som dess bredd.

Stop
Stopet skall vara måttligt men tydligt markerat.

Huvud – Ansikte
Nostryffel
Nostryffeln skall vara leverbrun hos hundar med pälsfärg som är rödbrun eller rödbrun merle. Hos hundar med svart eller blue merlefärgad päls skall nostryffeln vara svart. Fullt pigmenterad nostryffel föredras.

Nosparti
Nospartiet skall vara måttligt brett och djupt och gradvis avsmalna mot en rundad nostipp, varken för tung, kvadratisk, snipig eller slapp. Nospartiet skall ha samma längd som skallen. Sett från sidan skall nospartiets och skallens plan vara något divergerande där pannan sluttar svagt i riktning mot nosen.

Läppar
Läppkanternas färg skall överensstämma med pälsfärgen. Läpparna skall sluta an tätt.

Käkar/tänder
Saxbett med fullt tandantal. Saknade, avbrutna eller missfärgade tänder pga. olycksfall bestraffas inte.

Ögon
Ögonen skall vara snett ansatta, mandelformade, varken utstående eller insjunkna och i proportion till huvudet. Ögonfärgen, på det ena eller båda ögonen, hos alla färgvarianter får vara brun, blå, hasselnötsbrun, bärnstensfärgad eller någon kombination av dessa färger, inkluderat fläckar och marmorering. Ögonkanterna skall vara leverbrunt fullpigmenterade hos hundar med pälsfärg som är rödbrun eller rödbrun merle. Hos svarta och blue merlefärgade
hundar skall ögonkanterna vara fullständigt svartpigmenterade. Uttrycket skall vara alert, intelligent och uppmärksamt; det kan uppvisa visst avvaktande mot främlingar.

Öron
Öronen skall vara trekantiga, högt ansatta på huvudet och av måttlig storlek. När hunden är fullt uppmärksam kan de tippas över framåt eller åt sidorna likt rosenöron.

Hals
Halsen skall vara stram, torr och i proportion till kroppen. Den skall vara medellång med något välvd nacke och väl ansatt i skulderpartiet.

Kropp
Manke
Skulderbladstopparna skall vara tämligen tätt ansatta.

Rygg
Ryggen skall vara fast och plan, från manke till höftben, både i
stående och i rörelse.

Ländparti
Länden skall vara stark och bred sedd ovanifrån.

Kors
Korset skall vara måttligt sluttande.

Bröstkorg
Bröstkorgen skall vara välutvecklad och djup. Den skall
nå till armbågarna och ha väl välvda revben

Underlinje
Underlinjen skall vara måttligt uppdragen.

Svans
En medfödd stubbsvans föredras. Svansen har traditionellt kuperats. Den kuperade svansen (i länder där kupering inte är förbjudet enligt lag) skall vara rak och inte längre än 7,5 cm. Den okuperade långa svansen kan i vila hänga ned med en svag böj. När hunden är upphetsad eller under rörelse får svansen bäras högt med accentuerad böj.

Svanskupering är förbjuden i Sverige.

Extremiteter – Framställ
Helhet
Framstället skall vara välställt och i balans med bakstället.

Skulderblad
Skulderbladen skall vara långa, flata och väl tillbakalagda med tämligen tätt mellan skulderbladstopparna.

Överarm
Överarmen skall ha samma längd som skulderbladet och leda mot detsamma i en ungefärligt rät vinkel.

Armbåge
Armbågsleden skall vara placerad mitt emellan mankhöjd och mark, från sidan sett direkt under manken. Armbågarna skall ligga nära revbenen utan att vara lösa.

Underarm
Frambenen skall vara rakt ställda, raka och starka med oval hellre än rund benstomme.

Mellanhand
Mellanhänderna skall vara korta, tjocka och starka men ändå flexibla. De skall vara något vinklade sedda från sidan.

Framtassar
Framtassarna skall vara ovala, kompakta och tätt knutna med höga tår. Trampdynorna skall vara tjocka och motståndskraftiga. Klorna skall vara korta, starka och kan ha alla färger. Sporrar skall avlägsnas
(utom i länder där det är förbjudet i lag).

Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige.

Extremiteter – Bakställ
Helhet
Bredden på bakstället är ungefär samma som bredden på framstället mätt vid skuldrorna. Vinkeln mellan bäckenben och lårben är ungefär densamma som vinkeln mellan skulderblad och överarm, formande en ungefärligt rät vinkel.

Lår
Låren skall vara välmusklade, men inte överdrivet.

Knäled
Knälederna skall vara tydligt markerade.

Has/hasled
Hasorna skall vara korta och lodrätt ställda mot underlaget. De skall vara måttligt vinklade och bakifrån sett parallella.

Baktassar
Baktassarna skall vara ovala, kompakta och tätt knutna med höga tår. Trampdynorna skall vara tjocka och motståndskraftiga. Klorna skall vara korta, starka och kan ha alla färger. Sporrar skall avlägsnas (utom i länder där det är förbjudet i lag).

Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige.

Rörelser
Rörelserna skall vara jämna, fria och lätta och visa rasens rörlighet med ett balanserat och vägvinnande steg. Fram- och bakben skallröra sig rakt och parallellt. När takten ökar närmar sig tassarna den centrala mittlinjen och ryggen skall förbli stram och plan. Under trav hålls huvudet i en naturlig förlängning av halsen framåt så att huvudet nästan kommer i plan med, eller något över rygglinjen. Rasen måste vara så rörlig att den ögonblickligen kan ändra riktning eller gångart.

Hud
Huden, när den är typisk, är måttligt tjock och smidig.

Päls
Pälsstruktur
Måttlighet är det generella helhetsinrycket av pälsen, som skall vara av medelstruktur, medellång, rak till vågig och vädertålig. Mängden underull varierar beroende på klimat. Pälsen skall vara kort och slät på huvudet och framsidan av benen. Fram- och bakbenens baksidor skall ha måttliga behäng respektive byxor. Man och behäng skall vara måttligt utvecklade, kraftigare hos hanhundar än hos tikar. Viss trimning av pälsen får förekomma på öronen, baksidan av
hasorna, mellanhänderna och på svansen. För övrigt skall pälsen visas i naturligt skick. Oklippta morrhår föredras.

Färg
Pälsfärgen kan vara enfärgad eller melerad (merle), med eller utan tanteckning eller vita markeringar. Färgerna kan vara mycket varierade. Utan någon inbördes värdering är de erkända färgerna: enfärgat svart eller rödbrun, blue merle eller rödbrun merle med eller utan tanteckning.

Merleteckningen kan ha olika mängd melering, fläckar eller blaffor, osymmetriska markeringar är inte fel. Tantecknen, om de förekommer, skall vara placerade på något eller på alla traditionella ställen. Tanfärgen kan variera i styrka från krämigt beige till mörk rostfärg, utan företräde för någon nyans. Tantecknen kan blanda sig med basfärgen eller meleringen i ansiktet, på benen, tassarna och i byxorna.

Underullen kan vara något ljusare än täckhåret. Om vita markeringar förekommer skall de inte dominera någonstans. Prickar i de vita markeringarna är tillåtet. Vitt får inte dominera på huvudet och ögonen skall alltid vara omgivna av färgad päls. Helt färgade öronlappar föredras. Vitt får förekomma i alla kombinationer på följande ställen: nospartiet, kinderna, hjässan, som bläs på huvudet, på halsen som hel eller del av halskrage, bröstet, buken, frambenen och på bakbenen upp till hasleden och vidare i en smal strimma upp till knäleden. Lite vitt får synas som underlinje, sett från sidan men får inte nå mer än ca 2 cm högre än armbågen. Halsringens vita hud får inte nå bakom manken. Svanstippen kan vara vit.

Storlek/vikt
Mankhöjd
Hanhundar: från 35,5 cm till 46 cm
Tikar: från 33 cm till och med 43,5 cm

Vikt
Hälsosam vikt kan variera beroende på individuell storlek, kön och substans.

Fel
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete.

• Nostryffel som inte är fullt pigmenterd.

Allvarliga fel
• Nostryffel som är opigmenterad till 25–50 %.
• Ståndöron eller hängande öron utan lyft.
• Otypisk päls.
• Vita markeringar som täcker öronen med mer än 25 %.

Diskvalificerande fel
• Aggressiv eller extremt skygg.
• Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga
abnormiteter.
• Blind.
• Döv.
• Förändringar pga. artificiell påverkan.
• Nostryffel som är opigmenterad med mer än 50 %.
• Underbett eller överbett.
• All annan färg än den i standarden angivna.
• Vita fläckar på kroppen; isolerad fläck, prick någonstans
mellan manke och svans eller på buksidorna mellan armbåge och bakställets bakre del.
• Mankhöjd hos hanhundar under 35,5 cm eller över 46 cm
och hos tikar under 33 cm eller över 43,5 cm.

Nota bene
Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk
konstruktion skall användas till avel.

Testiklar
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Källa: Svenska Kennelklubben